Skip to content

En sockenfullmakt från Väsby år 1658

27 april, 2010

EN SOCKENFULLMAKT FRÅN VÄSBY ÄR 1658. (8-männen i Väsby o Rasmus Larsson)

Meddelad genom Kurt Bengtsson. KULLABYGD 1958 sidan 62¶

”I år är det 300 år, sedan Skåne inlemmades i svenska riket. Det var en operation, som, fastän den i förhållande till våra dagars inkorporeringar och utvidgande av livsrum, gick mycket bra men likväl inte helt gnisselfritt. Landet hade tagits med vapenmakt, låt vara i nuvarande Danmark, men sedan gällde det att få befolkningen till trogna undersåtar. För den skull utgick ett påbud, att alla socknarna skulle skicka en eller flera delegater till Malmö för att där svära svenske kungen tro och loven. En hel del fullmakter för dessa ombud finnes bevarade i Svenska Riksar­kivet och utgör för Skånes del 163 socken- och 9 häradsfullmakter samt för Halland 37 resp. 3 st.

Tack vare tillmötesgående från en släktfors­kare, bankkassör Artur Norrlöw, Hälsingborg, är vi i tillfälle genom en fotostatkopia visa, hur fullmakten från Väsby tar sig ut. Den lyder:¶

Eftersom beffallet er, nestkommande d -14- April fra huar sogen ät fremskicke till Malmöe en wederheftig Mand huilken med fuld-magt fra samtlige sognemendene haffuer ät mode och der hylde och suerge Carolus Gustaus, Sueriges Riges koning her efter ät warre hans kongl: maitz huld och tro som rette undersather, och for worres herre och konning ät kinde daa haffuer wij menige sognemend ij Waesbye sogn der till udmelt Rasmus Laursen i Engelstred huilchen haffuer sig udij Malmöe till ibemelte -14 Aprilj at indslille och der med samtlig stenderne paa alle worris weigne aed och hyllning afflegge huilket wij som tro och oprigtige undersather skall holde och efterkomme, inär bemelte Rasmus Laursen skall haffue fuldkommen fuldmagt lige som wij samtligen personligen tillstede worre.¶

Till witherlighed haffuer wij ombedet afterskr. -8mend nemlig Frans Gundersen j Langeröed, Ynd Nielsen j Buskeröd, Matis Jensen j Wigen, Ynd Bensen j Holteboe, Olluff Maedsen j Tageliche, Frands Sönesen j Wesbye, Jeppe Kieldsen j Ornekier och Helle Pedersen j Engelstred, till witterlighet paa samtlige menige Waesbye sogne mends wegne deres zignether herneden under, dend -10 Aprilj Anno 1658.¶

Eftersom det är befallt att nästkommande den 14 april framskicka från var socken en vederhäftig man, vilken med fullmakt från samtliga socken­män har att möta och där hylla och svärja Carolus Gustavus, Sveriges rikes konung att härefter vara hans kungl. maj:st huld och trogen som rätta undersåtar, och för att känna vår herre och konung, så har vi menige sockenmän i Väsby socken därtill utsett Rasmus Larsson i Ingelsträde vilken har att inställa sig i Malmö till bemälte 14 april och där med samtliga ständerna avlägga ed och hyllning på alla våras vägnar vilket vi som trogna och uppriktiga undersåtar skall hålla och efter­komma; eftersom bemälte Rasmus Larsson skall hava fullständig full­makt lika god som om vi samtliga vore personligen tillstädes.¶

Till veterlighet har vi ombedit efterföljande åttemän nämligen Frans Gunnarsson i Långaröd, Ynd Nilsson i Buskeröd, Mattis Jönsson i Vi­ken, Ynd Bengtsson i Hultabo, Olof Mattsson i Tågalycke, Frans Sonesson i Väsby, Jeppe Kjellsson i Ornakärr och Helge Persson i Ingelsträde.¶

Till veterlighet på samtliga menige Väsby sockenmäns vägnar är deras signeter härnedan.
Den 10 april 1658.


Edsavläggelsen skulle, som synes i fullmakten, ske den 14 april men blev av olika orsaker uppskjuten till den 16. Rasmus Larsson, i likhet med de övriga delegaterna, hade nog rest ner till Malmö med förväntan att få se kungen, men därav ‘blev intet. De fick knäböja för den tomma tronstolen i Malmö rådhus och avlägga sin ed. Så fort denna var avgiven, sköts ”svensk lösen” från kanonerna nere på torget. Därefter bjöd ge­neralguvernören traktering, på adelsmännen och de förnämsta borgarna, men allmogen fick fira högtidligheten efter bästa förmåga. Fyra dagar senare upprepades samma ceremoni, och denna gång var det prästerska­pet, som avlade eden.¶

Det kan ju också vara av intresse att närmare se på de personer, som namnes i fullmakten. Rasmus Larsson står i mantalslängden 1659 som länsman. Nu var inte detta en motsvarighet till senare tiders länsman, som senare övergick till landsfiskal, utan han hade sannolikt en befo­genhet motsvarande fjärdingsman. Han var åbo å nr 2 i Ingelsträde, och det är många nuvarande kullabor, som kan leda sin härkomst från honom. De övriga mannarna har också ättlingar, som ännu lever och ver­kar i Kullabygden. För dem, som har intresse att veta, var de var bo­satta meddelas detta här. De voro åboar på följande nr: Frans Gunnars­son, Långaröd 3, Ynd Nilsson, Buskeröd 3, Mattis Jönsson har ej kunnat identifieras, Ynd Bengtsson, Hultabo l, Olof Mattsson, Tågalycke l, Frans Sönnesson flyttade sedan till Plöninge 5, Jeppe Kjellsson, Ornakärr 6, och Helge Persson, Ingelsträde 5.¶

Källor:
Knud Fabricius: Skaanes övergång, Köpenhamn 1906.
Jordeböcker och mantalslängder.”

Annonser
4 kommentarer leave one →
  1. Martin Brandt permalink
    3 maj, 2010 23:45

    Hmm.. bodde verkligen Frans Gunnarsson i Långaröd nr 3 😉

    Tycker han förekomm som boende i samma helskattegård i Långaröd som Jeppe Persson bodde i, dvs nr 2 Långaröd 😉

  2. Martin Brandt permalink
    3 maj, 2010 23:48

    Han kan ju i och för sig ha flyttat dit senare, hans fjärding i nr 2 övertogs av Måns Persson från Steglinge 1671 eller nått sånt. (Måns Född på gården, bror till Jeppe)

  3. 4 maj, 2010 12:33

    Det stämmer Martin. Det är fel! Författaren är ute och velicopedar! Cyklar, på ren svenska!!

    Och inte bara det… Ynd bodde inte i Nr. 1 i Hultabo och Frans Sönnesson bodde inte i Väsby vid tillfället utan i Plöninge (fast det betraktades som en del av Väsby by, därav kommentaren).

    I Hultabo Nr. 1 bodde vår gemensamma ana Thomas son Nils Thommesson vid tillfället. Så vad författaren till artikeln har gjort är att han har antagit att den först nämnda Hultabo-gården är Nr. 1. Men i kateksmillängden för 1698 nämns trean först och ettan sist.

    Troligen bodde alltså Ynd i TREAN!

    Jag ska kolla igenom alla fastighetsbeteckningarna snart. Forskningen i Kullabygden innan 1690-talet är så full av små slarvfel överallt att jag numera kort och gott skulle säga att man faktiskt kan anta att alla uppgifter om Kullabygden innan 1690 per definition innehåller fel.

    Beskrivningarna över invånare på gårdar, tex Hovgården, är rena fantasisagorna. Personer placeras på fel fastigheter. Anorna blandas ihop grundat på namnlikheter. rena snurren! Endast Kurt Bengtssons forskning verkar vara någorlunda att lita på men till och med han var ute och cyklade, som vi ser i den här lilla artikeln.

    Inte ens forskningen om Nils Trulsson och Truls Andersson hamnar rätt, trots att detta under lång tid varit flaggskeppet i den lokala forskningen. Bristen på källmaterial innan 1658 som man haft tidigare har lett till att man hamnat helt fel. Som när man antagit att Truls Anderssons EVENTUELLE fader Anders bodde på gården Svanebäck. När han bodde i Ry enligt källorna! *suck!*

    /Torbjörn

  4. 4 maj, 2010 13:05

    PS

    Stig Ewaldssons forskning måste jag också berömma. Fast vad jag vet har han inte studerat den äldre tiden så mycket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: