Skip to content

Intervju i Släktband.

22 november, 2010

Idag i programmet Släktband intervjuas jag om Truls Jonsson Kullberg och ett tidelagsbrott i Kullabygden från 1700-talet som jag och Martin Brandt forskat fram.

Lyssna på programmet (och läs artikeln) här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=4190516

/T

 

Alf Åberg om Kullasläkten och Truls Andersson

5 oktober, 2010

Med hjälp från Martin Brandt, google och forumet Skalman, har jag letat rätt på en artikel historikern Alf Åberg skrev 1982 om sin släkting Truls Andersson, pappa till stamfadern för den s.k. Kullasläkten.

Ni kan ladda hem en PDF med artikeln (och mitt brev som försättsblad) här:

Alf Åberg i SVD 1982 om Truls Andersson och Kullasläkten (PDF)

Här är en bild på de delar av artikeln som rör Truls Andersson. Klicka på den så kan ni se den i full version. Texten är lite dålig så om ni har svårt att läsa den ska ni ladda hem artikeln i PDF-format istället. Samma om ni vill läsa hela artikeln.

Alf Åberg om Truls Andersson och Kullasläkten

Jag citerar det som skrevs om Alfs artikel på forumet Skalman:

”1981 publicerade kriminalkommissarien Uno Röndahl i Kristianstad sin bok Skåneland utan förskoning. Den recenserades av Alf Åberg i Svenska Dagbladet 11/1 1982…

Åberg börjar med att berätta om sitt ursprung, en gård vid namn Svanebäck i nordvästra Skåne. 1658 satt en av hans förfäder, en man vid namn Truls Andersson, på gården (som då hette Svinnebäck). Alf Åberg berättar att han på 1930-talet i Lund funderade en hel del på hur skattebonden Truls klarade nationalitetsskiftet och att detta intresse för den egna släkten ledde honom in på historikerbanan. Åberg sökte i olika källor såsom kyrkböcker, skattelängder, domböcker osv. och fann att Truls hade en stor släkt som sträckte sig inåt landet samt att Truls byalag hade vrakbärgning som en av sina biinkomster. Om prästen i församlingen, kyrkoherden i Väsby, fann Åberg ett yttrande av en uppsvensk skattekommissarie på 1690-talet:

”Bönderna har kommit överens om att ljuga, och prästen stöder dem i deras otidiga beteende.”

Åberg menar att Truls förankring låg i släkten, byalaget och prästen. Hans gård blev aldrig indelad under rytteriet, så han slapp bråk med en uppsvensk eller tysk ryttare. I stället blev Svinnebäck anslaget till fyren på Kullen och bönderna blev tvungna att forsla dit kol.

När kriget bröt ut 1676 höll bönderna i Viken sig lugna. Det fanns ett snapphanekompani på Kullaberg, men Truls gick inte med. En höst blev han kommenderad till strandvakten vid Viken, men när snapphanarna kom kastade Truls sitt vapen och sprang. ”Kanske”, skriver Åberg,

”därför att han inte ville skjuta på sina landsmän men mest sannolikt därför att han inte ville ta ställning. Det kunde de fattiga och egendomslösa göra som inte hade något att förlora men inte han som hade hustru, barn och egen gård. Sverige och Danmark fick tvista om landet bäst de kunde – den lilla värld Truls Andersson tillhörde hade sin egen rätt, sin egen trygghet.”

Åberg berättar vídare att Truls son Nils gick i svensk tjänst och blev föreståndare för fyren på Kullen. Genom sitt studium av dessa förfäder, skriver Åberg, fick han lära sig att historien handlar om enskilda människor.”

Ur Nils Månsson Mandelgrens släktforskning

4 oktober, 2010

I fredags var jag på Folklivsarkivet i Lund och tittade på Nils Månsson mandelgrens efterlämnade papper från 1800-talet. Jag tittade på vad han skrev om Kullabygden. Det var intressant. Hans släktforskning från 1870-talet finns kvar. han intresserade sig mycket för den s.k. Kullasläkten. Det var därför jag hade åkt till Lund. Jag hoppades hitta information om Kullasläktens ursprung.

Men jag hittade inte mycket matnyttigt om just det jag letade efter. Månssons forskning inleds ungefär där min forskning slutar, alltså 1700talets början. Men jag blev imponerad av Månssons släktforskning. Han var grundlig och har gjort ett bra jobb i att kartlägga Nils Trulssons efterkommande, men han visste inte mycket om Nils pappa Truls Andersson; än mindre om hans föräldrar.

Här har ni några smakprov från hans forskning. Det visar hur man släktforskade för 140 år sen. Först denna tavla över Truls Nilssons son Nils Nilsson på Kullas, efterkommande. Klicka på den för en större bild.

Här nedan ser ni ett exempel på en ansedel. Månsson var noggrann och kommunicerade med präster från hela Skåne och beställde utdrag ur husförhörslängder och kyrkoböcker.

En lista till. Nils Trulssons son, Nils Nilsson och hans barn, bland annat Nils NilsonKullenberg. Hans forskning kan jämföras med en nutida, tex den av Martin Brandt.

Och här, en fastighetslista med anteckningar från forskning i Mantalslänngder.

Angående Kullasläkten ritade Månsson upp detta stamträd över Kullasläkten. Klicka på den för en större bild.

Stamtavla Nils Månsson mandelgren Nils Trulsson Kullagården

Som ni ser hittar ni Nils Trulsson, stamfadern för Kullasläkten längst ner!

Det finns en hel del intressant material i Trulssons anteckningar. Främst sånt som rör berättelser om det förflutna som folk under 1800-talet berättade för Månsson själv.

Jag återkommer till materialet senare.

Ur Kurt Bengtssons avskrifter (2) Ingelsträde

4 oktober, 2010

Ur Kurt Bengtssons anteckningar, från hans pärm hos Kullabygdens Släktforskare.

DOMBOKSAVSKRIFTER FRÅN LUGGUDE HÄRADSRÄTT

[delvis kollade, alla mina citat eller kommentarer i klamrar. Med reservation för hans eventuella felläsningar. Otydigheter beror på hans avskrift.]

INGELSTRÄDE

1698-99 pag 292

Hans Jönsson i Ingelsträde hade låtit instämma rusthållaren Pehr Andersson i Pottmjöhult for att denna ville driva Hans Jönsson från dess åboende hemman. Nils Gudmundsson i Ingelsträde är fader till Gudmund Nilsson i Hulta som har köpt part i rustningen av Pehr Andersson och vill driva ut hans Jönsson. Hans Jönsson uppvisade en kopia av sitt städmålsbrev av 27 juli 1692.

Forts: sidan 295:

Anders Sånesson i Ingelsträde var gammal och sjuk hans son var Såhne Andersson.

1701-02 pag 277

Oluf Helgesson i Ingelsträde uppviste ett köpebrev han givit sin måg Bengt Jönsson i Mjöhult och dotter Ingar Olsdotter och deras arvingar pä deras halva skatte-hemman i Ingelsträde den 8 Jun 1702.

1702-05 sidan 85

Jöns Persson i Djuramåsa instämt: hustrun Hanna Jonsdotter i Laröd, hustrun Sissa Mårtensdotter med sal Oluf Helges arvingar i Ingelsträde angående barnagods som tillhörde krypplingen Hellersson i Torshult. Hennes man var Ola Persson i Laröd. På dess måg Bengt Jönssoni Ingelsträde som även svarar på sin hustrus vägnar, som var Oluf Helljas dotter.

4 juni 1706

Lars Larsson i Långaröd hade insänt ett extrakt av Luggude härads protokoll dat d 11 marti 1680 angående någon skattejord i Lars rasmussons åbodda skattehemman i Ingelsträde som Hellje Ohlsson i Norra Danhult, Jeppa Kjellsson i Ornakärr och Nils Ohlsson därsammastädes donerat till Nils Rasmusson i Ingelsträde och därpå bekommit tingsvittne som dokumentet vidare förkunnar och begärer Lars Larsson att detta måtte uppläsas och inprotokolleras till Nils Rasmussons barns säkerhet.

22/1 1708.

Bonden Sone Andersson i Ingelsträde uppviste ett köpebrev av dess fader Anders Sonnesson dat 4 jan 1706 på halva den skattegård i Ingelsträde Sonne påbor. (faste 1/2 1711)

15/10 1708

Ett skiftesbrev av 29 aug 1700 efter bonden Sonne Jönsson i Ingelsträde efterlämnat 2ne barn sonen Nils Sonnesson 10 år och dottern Anna 6 år som deras farbror Per Jönsson i Norra Danhult är förmyndare för.

6/11 1711

Bonden Per Jönsson i Hulta har inkallat sal Sone Anderssons anhöriga i Ingelsträde näml. Pål Nilsson i Ingelsträde, Gudmund Nilsson ibm, Hans Nilsson i Jonstorp, Lars Jönsson i Hässlebo, Gudmund Sonesson i Görslöf, Anders Sonnesson ibm, Jöns Nilsson därstädes, Gudmund Olsson i Brandstorp, Arvid Persson i Gödstorp att redogöra för kvarlåtenskapen till den fader och moderlöse sonen. per Jönsson i Hulta var sal Sonne Anders syskonbarn, Pål Nilsson i Ingelsträde detsamma. Gudmund Nilsson, Hans Nilsson, Lars Jönsson, Gudmund Sonesson, Anders Sonesson, Gudmund Olsson, Jöns Nilsson äro ävenså Sones syskonbarn men Arved Persson är den omyndiges morbroder. Pål Nilsson har förmynderskap för dess broders barn Jöns Nilsson i Torp, Gudmund Nilsson likaså hans Nilsson sammaledes.

[OBS! Gudmunds mamma var Tåren Gudmundsdotter, dotter till storbonden Gudmund Olsson i Bläsinge, pappan var Söne Gudmundsson 1628 Lilla Görslöv.. Anders sönesson (1623 och boende i Ingelsträde)s fru var Kristina Gudmundsdotter! Nils Gudmundsson på 4:an var också son till Gudmund Olsson]

8/2 1712

Ett testamente mellan kronolänsman Lars Persson i Ingelsträde och dess nuvarande maka Kirstina Larsdotter underskrivet också av fadern Lars Svensson i Tunneberga att de skall inbördes ärva allt.

INGELSTRÄDE 2

1667 pag 101

Laurits Rasmusen i Ingelstrede på egna och Peder Sönesens wegne stämt Olle Sönnesen ock Helle Andersen på 12 mends opkrefwelse. Widare stämt Birgite Nilsdoter i Ornakier ock hennes barn. Paul Rasmusen och Nils Rasmussen i Ingelstrede. Pder Sönnesen och alle Anders Hellesens barn bim Johannes Sönesdoter med sin ratte lauwerge Lauris Rasmusen ibm Elne ock Bendte Nilsdoter i Mossegaarden med deres rätte lauwerge Rasmus NiIsen ibm Kirstina XXXXdoter i Stellinge med hennes rätte lauwerge Peder Persen i Wäsby. Saken gällde deras rättighet i den skattegård i Ingelsträde son Lauris Rasmusen ock Peder Sönnesen bebor.

1667 pag 103 Nils Rasmsuen i Ingelstrede hade instämt Birite Nilsdoter i Ornakier ock hennes barn Kirstina Nilsdoter i Stellinge, Elne ock Bente Nilsdoter i Mossegårde, Peder Sönnesen i Ingelstrede ock alle hans syskon och Lars Rasmusen i Ingelstrede. Nils Rasmusen hade instämt dessa om sin lott efter fadern och syskon i den halva skattegård som Lars Rasmusen påbor.

1668 pag 172 Lars Rasmusen i Ingelstrede reser som riksdagsman till Stockholm och fick Tre hundrade sletta daler.. [MAJ 1668, T.J. kommentar]

påg 183 [Sadser Hansson i Esperöd inblandad. han kanske ledde värderandet?/TJ] Lars Rasmusens gård värderades till 260 skpr jord ock lass eng. Lars Rasmusen har 74 1/2 skpr, Birgite Nilsdoter i Ornakier 23, Johane Rasmusdoter ibm 9, Sidtze Rasmusdoter och Kirstina Rasmusdoter vardera 9 som de ärft efter deras sal. fader Bentes sal fader. Bente Nilsdoter i Mossagården l 1/2, Elne ock Kirstine Nilsdoter i Stellinge ??? Uti den andre parten av gården tillkommer Peder Sönneson 43 1/2, Johanne Sönnesdotter 11. Pede…en i Väsby 4, Helle Andersson 28 1/2 Törind Andersdoter 14 skpr, Johane Andersdoter och Ollu Andersdoter vardera 14 skpr.

1680 påg 113 Kendis wi underskrefne Nemblig Jep Kieldson i Ornakier på min hustru Bengta Nilsdoters wegnar, Nila Olson ibm, Hellie Olson i Nör. Danholt pä wåre hustrurs Johanne ock Sissa Rasmusdoters wegnar och samptelig hermed witterlig giör at wij med woris kera hustrurs welbe. raad och samtöge bortgiffuer fra oss och woris arffuinger all huis lod och Anpert som oss på wore hustrurs loode wed arff ock kiöp indtil denna dag er beretigat effter en 12 Mands affsikt udj den halffua skattegaard udj Ingelstrede som Lars Rasmusson abodde Udj Huus ock Bögning, Ager och Engh Skoug och Maer och all anden herligked och alt vort giffuet til Nils Rasmusson i Ingelstrede och hans hustru Boel Olasdoter och beggi deris arffuingar Saa och wij effuer bemelte woris hustrurs och Arffuingar ej effter denna dag kiendes oss nogen icke mera lod, [dhel] Rett eller Rettighed dertil och haffuer i nogen maader. Men forne Nils Rasmuson och hans hustru ock begge deris arffuinger som bemelte woris Rettighed baade udj arff och kiöph med sin fulla kraft och wirkning at hafwa Noch och beholde saa som it fast nigen kallandet kiöb kiert och upåtalt i alla maader och holle honom frij for fire mands påttalle, och for skade och skadeslös i alle maader och loffuer wij samptelig at giffue honnom och hans hustru och Arffuingar det på Rikting Tingawinde. Naar altså och begieres detta til witterligked haffuer wij Samptelig trende Mend woris Signeter eller Bomerken her neden Under och wenlig ombedet disse tuende Mend Nemlig Jep Paulsen i Wäsby Hoffgaard och Anders Larsen i Ornekier, detta til witterlighed med oss at besegle willa. Actum Ornekier den 5 December 1677. Nils Olsen och andras bomärken.

1677 sid 72

Benta sal Laurs Rasmus i Ingelstrede var instämd med sin lauwerge Paul Rasmusson i Ingelstrede.

1668 sid 127

Om Lars Rasmussons gård Ingelsträde. Helle Andersson som nu tjänar i Kiere i Quinge [KVIDINGE?] Sockn att hans fader Anders Helless, som förut bott i samma omtvistade gård i Ingelsträde sålde sin anpartagård i Danhult och köpte i den omtvistade gården i Ingelsträde.

Forts: Olluf Sönnesen i Sande i Sönder Heret gifwer sin broder Peder Sönnesen i Ingelstrede och hans hustru Sidtze Sönnesdoter och begge deris Arffuingar all sin anpart i den halfwa skattegaard i Ingelstrede brodern Peder Sönnesen påbor.

1668 sid 135

Nils Rasmusson i Ingelstrede vad där tillfallit honom efter hans sal fader Rasmus Lauridsen som bodde ock fradödde den halva skattegård i Ingelsträde som nu Laurids rasmusson påbor och som tillkommer dem efter deras sal broder Jens Rasmusson. Laurids Rasunusson och hustrun Bente Olofsdotter får nu av Nils Rasmusson rätt till hemmanet.

1701-02 sidan 34

Rasmus Larsson i Ingelsträde uppbjuder första gången en part i Västergård i Ingelsträde han köpt av brodern Sven Larsson 9 mars 1699.

STOLPAGÅRDEN

[Stolpagården = Nr. 5 Ingelsträde. Länsman Lars Pedersson. Pappa Peder Hermansson. Mamma X. Morfar är Önd Ebbesson. Mormor är Ingar pedersdotter. Mormorsfar är Peder Stolpe och därmed kommer mormorsfarfar att vara Lars Stolpe. /Torbjörn]

Stolpagården

Luggudes dombok, 1669 pag 111

Peder Hermansson i Ingelstred stämt Peder Jonson i Alrums Kyrkoby, stämt Kirstine Hansdoter därsammastädes i Kyrkobyn, Ana Hellies i Ingelstrede med hennes barn Olle Helliesen och Boel Helliesdoter i Ingelstrede. Även Anna Hansdoter i V Klappe, Sidza Kansdoter i Långaröd vad de haver pä Stolpagården i Ingelstrede.

Luggudes dombok, [1670] pag 127

Indleg. Effterson wi tuende Mend Peder Hermanson och Helle Pederson som boede i Stolpagaarden i Ingelstrede och Helle Pederson som nu wed döden er afgängen huilcken hand eller hans effterlefwande kustru er Icke föd och boren i forne gaard mens dieris börn och arffuinger ock Jag Peder Hermandson min hustru och Jag har boede arfft ock kiöbt och er den störste LoedsEijer i forne gaard, och min hustru som er föd och boren i same gaard och er komen af den gamle Jordrett eftersom hindis moderfader Peder Stolpe boede i forne g.d som han arffuit efter sina foreldrer och der efter kaldis gaarden wed naffn stolpegaarden ock er nu kornen tuistagtigked imelom arffuingarne paa den halffue gaard som Helle Person paaboede ock Per Jonson i Alroms Kierckebye haffuer ladet steffnit börds Egerne til den halifue gaard til en 12 mands opkreffuelse, til ät udlegge kuar sin loed och Anpart och haffuer saa fult dödt til 4de ting, och jag som er den störste Loeds Egeren, ock boer paa gaarden. Icke haffuer foed kald och Warsel til same forne deelemaal och Klassens 40 Cap seijer at en arffuinge och Icke flere skal beside it bondeJordh ockheftersom min hustru er kommen af den gamel Jordlot ock jag som boede paa gaarden och er den störste LoedsEijer som före er melt ock stoed Nedertil ät Indlöse huis falt er ind nogen aff dj Anden arffuingar som er udenfore affter saadan beskaffenked Haffer iag werit foraarsagit ät lade steffne alle lodsEijere i forne gaard til en 12 maends opkreffuelse och er nu i dag mit 4de ting och er iag Peder Hemandson af domaren begierendis mig möte tilstedis 12 Wulige dannemend ock same mend ät möde paa asteden naar de tilsigis och huis breff och documenter som findis på same Hela grd ät framlegge for same Mend at de kunde grandgiffueligen giffue agt paa breffens Indhold huileket der er Kiöfft ock sambiet, dog er det min begiering iag Peder Hermandson at same mend Udleger kuar sin lod och Anpart Udj ager ock Eng. Huis de tiIfalder Udj husens bygning dessliges at same mend tager udj agt huis Kongl Tynge som nu er paalagt och at sige paa huad scheppe Jord och lass Eng nu bör ät koste, med ald sin paafölgendis herligked och at de Udleger huör meget huar Arffuinge tilkomer udj ager och Eng disliges udj hus huarwed sit Naffn dog er det min begering, Peder Hermansson som nu boer i Stolpagaarden, at sama mend tager breff och Documenter I agt paa same Hele grd huim störst loed ock Anpart hafwer i same Hele grd boode aert och kiöfft och at sige en bonde paa aldgaarden effter Classen 40 Cap som er wederkefftig til at Indlöse och samble huis som falt bliffuer och huileket som Icke falt bliffer giffuer skiepeskyld effter Revessen Menandis at ingen Ware Nermre er ena jag Peder Hermandson at besida same hela grdh som iag nu paboer i same grd och er iag begierendis ad dette mit Korte Indleg moete lesis och paaskriffuis, och I tingsbogen Indföris. Datum af Stolpagaarden d 12 Januari 1670 Peder Hermandsson…

Indleg. Olle helliesson suarade och begierde at dj 6 mend moete paa hans och hans moders side opneffnis, paa det at begge de halffua gaardens beskaffenhed med arffuingarnis loder och Udregninger dij beder kunde tagis i behörig agt, efftersom den halffue gaarden med arffuingar er adtskilde i slegtlinien. 2: tager same 12 mend i behörig agt at gaarden er utbygt i tuende parter och haffuer altid warit haffer det wed 2 bönder huörpaa skydis til windisbyrd. Min S. fader och hans formand den östre halffue part och Peder Hermandson och hans formand den Westre halffue part ock der effter at same mend at paakinde om Icke same gaard Endnu tald 2 bönder. 3. same mend udleger huör stor loed en huar det nu kand kosta at liga imod den geld min Sahl fader haffer effter it forsigent Skifftesbref betalt effter Sal. Hans Olson och min loed Nöje och granerligen Werge formendis Jag at Ware den störste LodElijer i min Sahl. faders halffue grd och iag derfore med bilighed bör at Ware Nermist den at bestrida. 4. tager forne mend i agt at Peder Hermandson nu i förgången aar haffuer Laubödet den halffue gaard hand besidder til at selgis och maaske den och siden Under sluted Kiöb til sin Sön afstede och Eragtade at Per Hermansson til same sin [halffue gard… etc etc… sid 128 sid 129]

1670 pag 150

[Mars 1670. Avslut och delning av Stolpagården. Angående den gård som Peder Hermandsson bott/bor i och ”sal. Helle Pedersen”. Det noteras att Helle Pedersson inlöste Hans Olssons skuld vid skiftet efter honom 1644.]

1670 pag 150

12 mends opkreftelse Den östra halva parten som Helle Pederson påbodde värderades til 120 skpr jord och lass äng. Därifrån skulle frandrågas det som sal Hans Olssons arvingar var berättigad till, dvs 88 skpr jord och lass ang enligt skiftesbrev Ingelsträde Valborgdag 1644. Hans Olssons 3 barn får 5 1/2 skpr jord och lass äng. Den andra delen hade Helle Persson inlöst. Sal Helle Perssons hustru Anna Olsdotter far 57 skpr jord och lass äng och Olle Helleson 30 skpr och Boel Hellesdotter 19 skpr.

1669 sidan 3

[Det noteras först att en samling män arbetat med frågan om barnagodset. Dvs Lauridts Rasmusson i Ingelsträde, Olle Helliesson i Ingelsträde, Jon Persson i Långaröd samt Per Jonsson i Allerum. Dessa talar på] Sahl Hellie Pederssons hustru i Ingelstrede Anna Olsdoters wägnar. Om barnegods som tillkommer Mons Nilson i Torshult begärdes wittnena Hellie Lauridson i Döshult, Helle Andersson i Lauröd, Jens Anderson ibm, Suend Person i Kobermöllan, Christopher Laurs i Gmmarp, Laurs Paulson i Alrom, Boel Per Hermans i Ingelstrede, Bendt Hermans i Djuramåsa. De som inte blirit stämda var Erland Benson i Broby, Nils Hermanson i Vestraby, Christopher Jensen i Boserup, och på moderns sida Nils Persson i Rögla, Paul Person i Måarp. Christopher [Lauridtsson] i Gummarp påpekade att Lauris Paulson i Alrorn. var barnens farbroder.

1680 pag 174 ”For Retten framkomb Olle Helgeson i Ingelstrede och i dag for Rett och dom, skiöde och Affhender fra sig, sin hustru och begge deria arffuingar En broderlod eller part, som hans sal fader Helge Pederson i Ingeltrede Arffwed effter sin sal fader Peder Helgeson i Lauröd. Såwäl som effter sin Sal Moder Johanne Peder Helges i Lauröd, samt till Suen Pederson i lauröd och hans hustru Johanne Hansdaater.

STOLPAGÅRDEN INGELSTRÄDE

[1673] sidan 317

Peder Jonson i Alrom Kircheby paa sin hustru Kirstine Hansdoters wegner Jon Pehrrson i Långared paa sin hustru Sissa Hansdoters wegner Mogens Giödmarson i Klappe paa sin hustru Johane Hansdoters wegner och Mogens Nilson paa Wigen paa sin hustru Boel Helliesdoters wegner beuiser med kaldsmend Pehr Olson i Alrom och Jens Johanson i Miöalt som haffer steffnit Oluff Hellison i Ingelstrede och Lars Person ibm til första 2, 3 och 4 ting til laubud och I dag til första ting laubyder al den lod och anpart som de haffuer arffuit effter deris sahl foreldrar Hans Olson Hellie Person och Anna Oluffsdoter, Udj den hallfua skattegaard I Ingelstrede som Oluff Hellieson nu paabor om någon ded will Indfri widere til 4de ting. Olluf Hellieson möte och böd sölf och penge.

1673 – Sidan 339, 11/6:

Laurids Pederson bjöd också silverpengar och ansåg sig ha större rätt eftersom han var född och alltid bott på Stolpagården i Ingelsträde medan varken Olle Helliessons fader eller moder var födda där utan kommit dit på köp. Peder Jenson i Alrom m.fl. gav Olle Hellieson [och hans hustru Sidsa Mortensdotter] rätt att inlösa gården från den dagen.

1685 Sid 285

Lars Persson i Ingelsträde emot Herman Bengtason i Djuraiaåsa angående barnagods som tillkommit sal Jöns [Hermanssohns] i Gummarp son Ebbe Jönsson vilket barnagods

Lars Perssons fader Sal Per Hermansson varit förmyndare för och riktigt skiftat, enligt skiftesbrev av l7 juli 1672 hållit i Ingelsträde efter sal Per Hermanssons död. [Lars persson ingav skriftliga dokument på saken från Bengt Hermanssons son Herman Bengtsson. herman å sin sida bad att saken skulle skjutas upp tills nästa ting så motbevis och kvittenser kunde tas fram.] [Senare utveckling:] Lars Persson i Ingelsträde hade instämt Jöns Bengtsson i Allerum och Lars Bengtsson i Djuramåsa till att vittna över kvarlåtenskapen efter deras fader Bengt Hermansson i Djuramåsa. Båda vittnade att de ingenting ärvt varken efter fader eller moder. Herman Bengtsson i Diurauiåsa angaf sig för K Majts Befallningsman Petter Grimberg som honom inerterat hafwer angående dhet barnagods som hans fader Bengt Hermanson i Diuramåsa skall uppå skiftet efter Sahl Pehr Hermanson i Ingelstrede hafwa emottaget och Petter Grimbergs hustru Boel Jönsdotter Erfftell. är tillfallet. 15/2 1693 Peter Grimberg stämde Herman Bengtsson å del arv hans hustru ha efter sin sahl fader Jöns Hermanson i Gumarp. Länsmannen Lars Pehrson i Ingelsrede producerade i Rätten en Skriftelig fullmakt uthaf Befallningsman Petter Grimberg till att å hans wägnar här wed rätten swara och effterrättning gifwa om något Barnagods, som efter länsmannes fader Pehr Hermansson är uthtaget och Härman Bengtsson i Diuramåsa skall hoos sig hafwa begiärandea att sama saak til nästa ting måtte upstå efter Rättens igår giorde Resolution. Ett skiftesbref af 7 juni 1672 efter Pehr Hermanson uppvistes.

1669 sid 17

Christopher Laurson i Gumarp, Bendt Hermanson i Diuramåssa och Lauris Paulson i Bolet på vilkas vägnar Aruid Pederson i Svennistorp har stämt Anna Hellies i Ingelsträde med hennes rätta lauwerge och hennes barn om hur mycket barnagods de innehar efter hennes mans död. Lars Rasmusen i Ingelsträde på Anna sal Hellie Peders vägnar.

1669 pag 24

Det hade varit syn hos Christopher Laurisen i Gummarp Bendt Hermanson i Djuramåssa samt Lauris Paulsson i Bolet som var en Husman.

l661 pag 224

Per Hermanson barn i Ingelstred, Jens Person i Väsby, Önd Persson i Ingelstrede, Bendt Person ibm, Las (?) Pers ibm, Sidza Pedersdoter ibm, XXXX pedersdotter i Hulta och Helle Person i Ingelstrede.

1661 pag 264

Peder Hermanson i Ingelstrede om den anpart han har i den gård i Ingelstrede soin kallas Stolpagården ock han nu åbor som de ärft ock köpt av henes sal. fader Önd Ebbeson och hennes sal moder Inger Pederadoter. Häremot mötte Peder Hermans söner Lars Person på egen ock brodern Bendt Person ock bjöd silverpengar.

l668 8/11

Lars Persson från Ingelsträde kommet hem från Riksdagen.

1669 pag 31,

Lars Paulson i Bolet, Nils Person i Myrerup, Nils Swendson i Dompäng, Laurs Swenson ibm, Olle Myre i Suiberg, Peder Hermanasn i Ingelstrede, Och Christopher Laurson i Gumerup, Bendt Hermanson i Diuramossa Ebbe Tusson ibm, Per Anderson i Bröda, Nils Person i Rögle, Paul Person i Moarp, Nils Nilson i Långaröd, stämt Anna Hellies i Ingelstrede. Om det skiftesbref efter kennes sal man Hellie Pederson om det barnagods de har för Mons Nilson i Torshult. De hade även stämt Suend Person i Kopparmöllan om det skiftesbref kan haft efter sin broder Hellie Person. Sedan hade de stämt Bendt Jenson l Tuesholt om ett skiftesbref om samma barnagods för Möns Nilson. Bendt Jenson i Torshult uppvisade ett skiftesbrev dat 24 febr 1654 och begärde han 4a mäns opkrävelse ock blev för bördesumma. Per Mons Mons i Alrum ock Per Skeeder ibm ock på Bendt Jens vägnar Bendt Person i Miöalt ock Per Pauls ibm

1671 pag 354

Peder Hermanson i Ingelstrede med sin son Bendt Person instämt om Mons Nilssons barnagods xxxx Anderson i Birkeröd, Jens Anderson i Lauröd, Olle XXXXX, Suend Pederson i Koparmöllan som er som er Ret Morbroder. Christoph. XXXXX i Gumerup Nils Perss i Myrarp, Nils XXXX på sin egen ock broderns vägnar Per Anders i Bröda, Ebbe Tues XXXX, Bendt Gunnars ibm, Helle i Döshult, Olle Peders i XXXX, XXXX Pederson i Rögle, Paul Pers i Moarp, Nils Nilsson i Långaröd.

1671 pag 344

Peder Hermanson i Ingelsträde säljer sin andel i Stolpagården till sin son Lars Person. [!!!!!!!!/TJ]

1686 sid 28

Lars Person i Ingelsträde miderat Herman Bengtson i Djurarmåsa om barnagods till sal Jöns Hermanson i Gummarp, son Ebbe Jönsson vilket Lars Perssons fader Per Hermansson haft i förmynderskap. Herman Bengtsson bör framvisa skiftesbrev efter sin sal fader Bengt Hermansson. 17 juli 1672 var skiftesbrevet dat efter Per Hermansson i Ingelsträde.

l680 pag 276

Lars Person i Ingelsträde i dag hans 3 ting imodh Nils Rasmusen i Ingelstrede ock deras indlagda hans skriftelig indläg best. af på hwarfuer dess mening och sag giffuande for en Glossurium som hand af honom länt haffuer, ock Lars Person igin haffuer self af en god wen länt…….

l671 pag 23

Elsa Öndsdotter i Ingelsträde stämde Bendt Hermansson i Djuramåsa, Helle Laurisson i Döshult Nils Persson i Rögle, Paul Persson i Unnarp Nils Nilsson i Långaröd om Mogens Nilssons arvegods som sahl Peder ifermansson innehaft.

————————-

Vid frågor kontakta gärna mig, t.ex. om du inte riktigt förstår syftningarna i domboken, dvs var komman ska vara och vem som är vem och sånt. Det är bättre än att gissa!

Jag lägger ut fler källor inom kort.

Ur Kurt Bengtssons avskrifter (1) Buskeröd, Hulta och Danhult

3 oktober, 2010

Ur Kurt Bengtssons anteckningar, från hans pärm hos Kullabygdens Släktforskare.

DOMBOKSAVSKRIFTER FRÅN LUGGUDE HÄRADSRÄTT

[delvis kollade, alla mina citat eller kommentarer i klamrar. Med reservation för hans eventuella felläsningar. Otydigheter beror på hans avskrift.]

BUSKERÖD

1668. sid 135

Mogens Nilsen i Buskeröd har kallat Wier Nilsen i Brunnby Stuberup Nils Andersen ibm, Nils Nils ibm, Swend Nils i Himmelstorp, Boel Hansdoter i Stubberup med sina lauwerge Jens Olsen i Kraperup, Lars Monsen i Hustofta på sina syskons vägnar, Peder Nils i Hustofta, Anders Nils i Buskeröd. Peder Önds ibm på sin och sin avlidna hustrus vägnar, Ebbe Önds ibm, Önd Nils ibm på sin och sina barns vägnar ,Boel Nilsdoter i Klappe med sin rätte lauverge, Peder Nils i Slusås, Anders Bends i Paulstrup, Helle Asgunds ibm, bägge på deras hustrurs vägnar. Mogens Anders på sina egna vägnar. Alla sal. Bendt Nils barn i Buskeröd med deras rätta lauverge.

1668. Sid. 168

Laurs Monsen i Hustofta på sin son Mons Larssons vägnar.

1668. Sid. 186

[[Mogens Nilsson bebor gården. Det verkar vara fadern som dött!]]

Mogens Nilsens [halva gård] gård värderades till [125 skpr jord och lass äng]: Sahl Bendt Nils barn barn en broderlott 15 1/2, Peder Nilsen i Slusås 15 1/2, Mogens Nilsen ”bebruger” [behåller] samma gård genom arv och köp 62 1/2 skpr… Sahl Eske Nilssons arvvingar tillades Mogens Nilsson, Kirstina Nilsdotter 7 1/2, Karin Nilsdotter 7 1/2. I den halva gård som Peder Yndsen påbor 63 1/2 har Mogens Nilsen [i Buskeröd] köpt 10 sk och sal Bendt Nilsens [sal] hustru Ingar Laursdotter har köpt 53 1/2. [Bendt Nielsens arvingar har fått detta:] … Bendtsen 15 1/2, Kirstina bendstdotter 7 1/2, Johanna Bendtsdotter 7 1/2, Tora Bengtsdotter 7 1/2, Kirstine bengtsdotter 7 1/2, [S]… Laurensen sin moders [arv] (((efter sin mor Sissa Bengtsdotter [KAN DETTA STÄMMA?]))). Per Nilssons arvepart i Slusås, att frånskifta Peder Öndsen en tredjepart av den andra halvpart som Ebbe Öndsen besitter. Ebbe köpt en del av sin broder Nils Yndsen. [Forts: Ebbe Öndsson och Peder Öndsson var bröder.]

1668 sid 219

Mons Andersen i Allerum på egna och 12 samfrendder skulle utlägga Nils Hansen i nilagra hans hustrus part i den skattegård i Buskeröd som Suend Olsen påbor. Suend Olsen har köpt av Nils Hansen tvenne systerparter neml. Else Olasdotter som bodde och dödde i Ry och Gertrud Olasdotter som bodde och dödde i Buskeröd. Nils Hansson säljer nu deras lotter till Suend Olsen.

1675 sid 131

Ebbe Öndsen i Buskeröd stämt Jens Andersen i Döshult angående skiftet 1663 21 januari om den gård i Västra Buskeröd de 2 systerlotterna. 1663 den 8 april jens Andersen i Döshult och Mogens Nilsen i Buskeröd, deras hustrur Elsa och Karna Öndsdotter.deras lotter i den gård i Buskeröd Ebbe Öndsen bebor. Arv efter deras sal moder Sidza Pedersdoter och efter deras fader Ynd Nilsen i Buskeröd.

1681 sid 70

”Lars Jeppsen i Buskeröd stämt Tue pedersen i Stellinge på hustrun Ingar Ebbesdotters vägnar, Jon bendsen i Tjörröd, Nils Bendssen i Hultaboe, Peder öndssson i Tjörröd, samtliga för deras förmyndarskap på sal Ebbe Önds tvänne döttrar i Buskeröd. Önd bensen svarade på egna och bröderna Jon Bensen och Nils bendsen kunde inte taga mer jord och egendom då de inte skatta för det de hade och skyler ind till farbröderna Peder Öndsen och Nils Öndsen.”

1682 sid 106

Angående utläggande av den part i Buskeröd som Lars Jeppsen påbor. Enligt 12-mannadom 20 febr 1668 fanns det till den gård som Per Öndsen, Nils Månsen och Lars Jeppsen nu åbor 375 skpr jord och lass eng. 1/3 = 125 skpr jord och lass tillkommer sal Ebbe Öndsens barn och arvvingar som är Inger, Kirstine, Johanne, Sidze och Karene Ebbesdöttrar med vardera 25 skeppar jord och lass eng, vad gäller Inger är Lars Jeppsen med hennes man Tue Pedersen i Stellinge förlikt så att Tue tar sin 1/5 part och Lars Jeppsen löser resten. Angående vad jord och Eng kan kosta i dessa tider ”kan det inte höijer kosta end skeppa jord eller lass Eng Twm Mark silfwermynt” däri inberäknat byggnaderna.”

16?? sidan 290

Ebbe Suendsen i Buskeröd var stämd jämte Suend Olsens änka, Suend Olsens dotter, ibn Önd Nilsen i Buskeröd, Såne i Brandstorp, Mons Nilsen i Buskeröd, Nils Hansen i Backagården. Ebbe Suendsen hade gjort olagligt skifte med sin styvmoder och sina syskon. (Mons Nilsen hade en son, Per Monsen)

1673 sidan 317

Peder Jensen i Esperöd hade stämt sina creditorer Ebbe Öndsen i Buskeröd, Per Önds i Buskeröd, Sasser Hans i Esperöd, Per Önds Esperöd, Nils Anders Långaröd, Suend Monsen i Tjörröd, Mons Persen i Måarp, Olluf Bendsen [Arwedsen??] i Ruager, Peder Mons i Bröndbye, Per jens i Fjelsatorp, Oluff Giödmarsen i Bölsager, Nils Pers i Rögla, Lars Lars i Hustofta, Jep Kields i ornakärr, Peder i orrahuset, bendt jens i Torshult, Nils Suends i Dompeng, Per Jons i Nelager, Nils Jons i laröd, Peder hos Ebbe i Gummarp, Anders Mons i Döshult, Jens Jens i Nygård, Clemed Clausen på Viken, Mons Nils på Viken, Oluf lars på Viken, Paul rasmus i Ingelsträde,Möllarens hustru på Höganäs.

[Nämnda: Lars Rasmusson i Ingelsträde och Suend Rasmusson i Brandstorp (ihop) samt Oluff Sönessen Ingelsträde]

1670 sidan 256

Mogens Pedersson I alrom har överrenskommitmed Ynd Nilsson i Buskeröd att Ynd Nilssons hustru Ingar Pedersdtter Skall ha undantag i den skattegård Ynd Nilsson äger. daterad Buskeröd 4/7 1669. Efter Ingar Pedersdotters död skall undantaget återgå till gården och ej till hennes arvingar.

1676 sid 39

Jon Swensson emot olle Swensson i Väsby, Ebbe Svensson i Buskeröd, Arfwid Christensson Buskeröd och Johanna Swensdotter i Döshult angående den Gårdspart Jon Swensson i Buskeröds Östergård är berättigad att inlösa.

1669 sidan 362

Anders Nilsson i Klappe på sin bror Nils Nilsson i Stubbarp, och Nils Andersson ibm på sina och syskonens vägnar om den lott och anpart i den gård i Buskeröd Mogens Nilsson påbor. Denne bjöd silver..

??? sidan 155

Lars jeppsson i Buskeröd begärde syn och granskning på den skattegård i Buskeröd som han bebor tillike med en anpart som Tue Persson i Stellinge i samma gård har i bruk. Buskeröd 24/11 1684.

169???

Nils Pehrsson i Allerum på sin hustru Johanna Ebbesdotters och hennes systers vägnar har instämt Nils Önnersson i Buskeröd angående deras arvsrätt i den halva skattegård som salige Önners åbode.

1696 sidan 288

Truet Månsson i Knabalycke hade instämt Nils Öndsson i Buskeröd angående barnagods han har för Truet Månssons hustru Kari Ebbesdotter ifrån 2 maj 1677 efter hennes föräldrar. Hon var yngsta dottern. Nils Öndsson påstår att han var satt till förmyndare för Sissa Ebbesdotter och ej för Truet Månssons hustru

16 mars 1708

”Såsom bonden Troed Nilsson i Buskeröd som har i bruk halva delen av hemmanet Nr 3 sammastädes sig tillbjuder att vilja emottaga den andra halva delen så framt honom skälig frihet förunt bliver. Haver undertecknad tillföje av häradsfogde Instruction uti Nämndens närvaro om bem:te hemmans beskaffenhet rannssakat och såldedes befunnit, 1 Detta hemman är synat av edsvurna Nämndemän Jöns Hansson och nämndsman Anders Påhlsson som taxerat bristfälligheter på de hus som till den delen hörer som öde ligger till en summa av 94 Dlr och 2 öre och finnes på grunden allenast sex st torra och bräckliga ekar som kunna användas till byggning. 2. Åkern till detta hemmanet har varit sått Ao 1705, 1706, 1707. 3. till detta hemmanet är ingen skog, inget lefang, ingen humlegård, ingen torvmosse, medelmåttigt mullbete. 5. Detta hemmanet har varit brukat av ryttaren Lars Nykop som med Norra Skånska Cavalleri regementet 1701 blev kommenderad till Påhland. Sedan har dess hustru brukat hemmanet intill år 1704 då hon i armod och fattigdom det kvitterade och var detta hemman til rysthålla anslaget.” Tre års skattefrihet räknar de med behöbs 08-10, för att få i ordning hemmanet igen.

1709 29/1

Det hade varit besiktning på det bonden Lars Unger byggt på hemmanet Buskeröd Nr. 4 och även vad Anders Jeppsson gjort på sin 1/4 i samma gård.

______________________________

DANHULT/HULTA

1696 sidan 252

Toren Nils Helhes hade låtit instämma Karin Anders Anders i Hulta om en skuld och Jöns Trulsson i Tranekärr. Jon Christensson i Hulta var karin Anders Anders son. Den 20 jan 1681 var det skifte efter sal Anders Andersson. Jöns Trulsson i Tranekärr var Toren Nils Helges måg. Toren Nils Helges son per Nilsson var död för 18 år sedan. toren visade en kvittens av 19 oct 1676 upp allt vad sonen fått av sin moder men nämndes ej något av denna skuld. Det var orimligt då Per Nilsson dog under krigstiden men gälden var kommen efter krigstiden.

1696 sidan 255

Jöns Trulsson i Tranekärr och påhl Svensson i Glimminge hade låtit instämma Pehr Pehrs och ryttaren Mårten kalf i danhult till laga uppbud på den skattejord deras hustrur Kirstin Nilsdotter och Elin Pehrsdotter har arv i danhult efter deras fader och farfader sal Nils Helgesson vilken skattejord de hava sålt till Helge Nilsson i Fanhult som närmaste bördsman (inget klander).

1696-99 sidan 9

Gudmund Nilsson i Hulta hade vid ett barnsöl hos Helge Nilsson i danhult slagit Olof Nilsson i huvudet med en kanna så att blodet utgick. Pliktar 6 riksdaler till treskifte.

96-99????  Sidan 100

Joen Christensson i Hulta var inte tillfreds med den affär han gjort då han sålt en del av gården till Olof hansson då denne inte betalat. Drängen Jöns Jonsson i Hulta protesterade mt det jordköp som hans fader John Christensson gjort med dess svåger Oluf hansson om halva skattegården.

1696-99?? Sidan 396

John Christensson i Hulta. hans hustru hette Ingar Persdotter. Deras dotter var gift med Oluf Hansson i Plöninge. En son helle Jöns Johnsson och en Christen Johnsson och en annan som hette Lars Johnsson var bara 12 år. Stämningen gällde en karl som det påstods att John Christensson dödat och grävt ner i brygghusgolvet under ett skåp för ca tre år sedan.

1699-1701 sid 266

Pehr Pehrsson i danhult visade upp ett köpebrev av 14/12 1699 där Pehr Jönsson i Danhult sålt till Pehr pehrsson och hans hustru Bengta Såhnasdotter inom börd all den skattejord i bemälta gård han nu har eller härefter ärva kan, vilket med dess moders och fränders ja och samtycke skett är. Pehr Pehrsson framviste an förlikning av 13/2 1700 som han med Måns Månsson i Tranekärr ingått för deras arvepart i Danhults skattegård.

1703 sidan 61.

6/8 inställde sig bönderna Swen Nilsson, Jöns Joensson, Knut Tygesson och Tyge Knutsson som hava bebott det avbrända hemmanet i Wäsby Hulta benämnt Ett helt hemman som i aska lades den 19/2 och begär att de likmätigt brandstödsordningen måtte någon byggnadshjälp bekomma.

1705 sidan 470

Sven Persson i Danhult ett köpebrev från Per Persson i Danhult på hela skattegården utgivet 16 juni 1704.

26 maj 1706

Pigan Olu Jönsdotter i Danhult har stämt sin syster Ryttarehustrun Troen Mårten Kalf för skuld. Hon vill ha sin andel i skattebruket då det varit deras föräldrars skattebruk.

1680talet???:

Toren Sahl Nils Helgesson i Danhult hade instämt Karin sahl Anders Anders i Hulta angående gäldsfordran efter Karins förre man Christer Larsson i Hulta. På hennes vägnar var hennes son Joen Christensson i Hulta. Toren uppviste ett skiftesbrev av 26 juni 1675 efter Nils Helgesson

1675 sidan 318, 333 och 340

Jens Helliesson i Danhult hade stämt Peder Sönnesson i Ingelsträde om värjemål för sahl Anders Helliessons tre döttrar Töre, Johanne och Ollu Andersdöttrar deras arv efter fader och moder vilket jens Sönnesson en tid haft i värjomål eftersom han är deras broder, medan Jens Helliesson är pigornas farbroder. På sid. 340 delas Anders Helliessons gård i Ingelsträde som Per Sönnesson bebor,

1683 sid 301

Den egendom som sal Anders Helliessons barn som bodde och dödde i Ingelsträde och är tillkommen i deras arvegods hos deras förmyndare Jöns Helliesson i danhult enligt skiftesbrev 7 febr 1683 som deras förmyndare Hellie Nilsson nu skall emmottaga.

1682 sid 217.

Tören, Nils Hellies i Danhult, kiärande till hennes sahl mans arvingar. Nämligen Eric Andersson på Viken. per Andersson i Ornakärr. Olle Svensson i Jonstorp och Per Jönsson Jonstorp svarande.

______________________________

HULTA

1671 sid 102.

Jon Christensson i Hulta ville inlösa den 4 part i Hulta där Gudmund Persson bodde och avdödde. Häremot svarade Thyge Knutsson i Hulta på sin hustru Törind Gudmundsdotters vägnar. Paul Pedersson i Hulta på Gudmund Perssons barns vägnar. (Jon Christensson hade instämt Lars Rasmusson i Ingelsträde, Paul Rasmusson ibm, Tören Nils Hellies i Danhult, Sönne Truedssson i Hulta, Anders Andersson i Hulta, Paul Persson Hulta och Alle Gudmundses i Hulta. (ej funnen)

1671 sidan 109

Lars Rasmusson i Ingelsträde på sin egen och sin broder Paul Rasmussons vägnar hade stämt Törin Nils Hellies i Danhulta med sin R lauverge. Söne Truetsson, Anders Andersson och hans styvbarn med deras lauverge Joen Christensson Paul Pedersson Ollul Lauritsdotter och hennes barn, samtliga i Hulta, till första ting om det var nämndemansdom den 10 januari 1666 över sal Gudmund Perssons i Hulta. Den 24 januari 1666 var lauris Rasmusson införd i sahl Gudmund Perssons jord och Eng och Skatterätt i Hulta. Gudmund persson dog i 1665.

1671 sidan 347

Jep Persson i Utwellinge giver sin broder Paul Persson i Hulta samt hans hustru Kirstene Ollesdotter fullkomlig jordegendom efter deras fader Per Truedsson (Turesson?) och moder Sissa Gudmundsdotter samt sin söster Sidsa Pedersdotter som bodde och dödde i Hulta.

1680 sidan 274

Kaldsedel: Helsen med Gud, sarnptelig gode wenner, Nils Jönsen i Wodemosse på s it formonderskab, Boel larsdotter i Torsholt med sine rette Lauwerge Önd Pedersen i Dösholt, PernPersson i Danholt begge på deria hustrurs wegner Joen Christenaan i Hulte med alle dess Arffuinger som er Allt falden efter Sal Gudmund Pedersen. Så wel alle Paul Peders Arffuinger som Udj Holtegård kiender sig ware berettiget, giffues eder hermed aamptlige kald och warsel. / Aff Holte s 1 ecember 1680 Sönne Truedsen.

Sven Nilsson i Hulta hade inlöat en skatterättighet i Hulta. Ville ha faste efter uppbud 8/12 1680, 19/1 81,och 13/4 81 då säljaren Söne Troedason i Hulta instämt närmsta bördsman Nils Jönsson i Våtamåsa hade klandrat köpet han gjort med Hellie Andersson i Björkeröd. Hellie Andersson hade sedan transporterat köpet på Sven Nilsson den 12 april l681

1680 sid 223

Sönne Truetsson i Hulta säljer sin halva skattegård i Hulta som enligt Jordeboken är en fjärdepart i hela Hulta skattegård till Hellie Andersson i Björkeröd att tillträda 2 febr 1681.

Sid 354 6 maj 1696

Gudmund Nilsson i Hulta beklagar för rätten att arrendator Lars Barck på Krapperup ej ville hålla skifte efter Oluf Nilsson i Ornakärr. Rätten förordnande nåmdeman Olouf Bengtsson i Hesslunda och Såhne Jönsson i Fleninge att förrätta skifte.

9/2 1711

Rusthållaren Bengt Jönsson i Hulta stämt dess svåger Jöns Jonsson i Hulta för enkelt hor med pigan Hanna Persdotter i Västraby.

————————-

Vid frågor kontakta gärna mig, t.ex. om du inte riktigt förstår syftningarna i domboken, dvs var komman ska vara och vem som är vem och sånt.

Jag lägger ut fler källor inom kort.

Mandelgrenska samlingen i Lund

29 september, 2010

Mandelgrenska samlingarna

På fredag ska jag undersöka vad som finns i Mandelgrenska samlingen på Folklivsarkivet i Lund. Nils Månsson Mandelgren föddes i byn Ingelsträde, i Väsby Socken, och har skrivit ner en massa minnen från folk i trakten. Kanske det finns berättelser av dina eller mina släktingar från 1850-talet?

Det ska dessutom finnas en mapp, Kullamappen, som jag är speciellt intresserad av. Där har Mandelgren forskat i den s.k. Kullasläkten. Det är troligen där som en del uppgifter finns som cirkulerat fritt i många år på internet utan källhänvisningar.

Jag kommer att rapportera om mina fynd där under helgen!

http://www.lu.se/folklivsarkivet/samlingar/mandelgrenska-samlingen

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Ett mål i Luggude härads tingsrätt 1582…

12 september, 2010

I Länsräkenskaperna för 1582-1583 i Helsingborgs län, bland de s.k. ”sagefalden”, hittar man en liten notis som förbryllade mig en hel del. Det rör ett mål som troligen hölls på sommartinget i Luggudehärad. Frun till bonden Önder Åkesson i Västergårda (Ekeby socken) hade rymt med en annan man och därför skulle boet skiftas.

Ønnder Aagessönn y Vestergaard for hanns hustrue loed sig beligge, och rømpte fra hannom. Blef hans Boe schifft y Tre paarter. En hannom, enn anden part till hanns Børnn, thend tridie part som fallt K.M. till Bleff vurderit y Penndinge som er ix daler.

Varför var Önder tvungen att skifta sin gård? En del till honom, en annan till barnen och en tredje till kronan?

Skånelagen från 1200-talet som fortfarande gällde då är oklar på den här punkten. Men har kvinnan arv med sig (efter nån av sina släktingar) har barnen rätt till det.

Cvmmæ tu hion sammæn mæth rætum loghum. oc hauir annat thera enæ mark oc annat hundræthæ marc. oc skilias the siflæn ællær döth æth æller quik. skiftis e bo fleræ j mællin ællær fleræ aruæ vm fle æræ döth til halfnathæ. köpæiorth oc bol fæ. annur iorth gangæ til rættæ aruæ. Takæ the arf oc æræ the ey barnmynd ællær arfbet tha gangæ han til rættæ aruæ.

Jag hörde att en förrymd fru klassades som död fru i arvslagarna på den här tiden. Jag har inte hittat den relevanta lagparagrafen i Jyske Lov eller Skånelagen, de två lagar som gällde för Skåne 1582, men ska fortsätta leta.

Saken är intressant. Det är verkligen så lite jag vet om lagarna och reglerna som gällde 1582.