Hoppa till innehåll

En dikt om överheten i Höganäs

20 december, 2019

Höganäs Tidning den 23/1 1900 rapporterade om en tillställning som hållits i det nybyggda Tivolihuset, eller som det kallades då, Folkets hus.

Det hade elektrisk belysning! Vilken lyx!

Som synes högtravande ord om hur tacksam författaren var över ”kaptenen”, dvs bolagets direktör Åke Nordenfeldt, och över Gud, som vakade över arbetarna och ville dem väl i lilla Höganäs.

”Vår överhet är förordnad af Gud,

om folket är villigt lyda dess bud,

går allt väl uti Kullen.

Stormarne lagt sig, och vi hafva fred

allt under Kaptenen den vise,

lugnare sinnen uti våra led, —

och Herren för lugnet vi prise!

Tacken då honom, i höjden han bor,

besinnen, huru hans godhet är stor

emot folket i Kullen.”

Vid den fanns det en öppen konflikt i Höganäs mellan direktören Nordenfeldt och Höganäs Tidning å ena sidan och olika liberaler och socialdemokrater å andra sidan. Liberalerna och sossarna var inte riktigt helt överrens med diktens författare att Höganäsbolaget styrde allt till det bästa för arbetarna.

Men kaptenen är ihågkommen för det han gjorde för arbetarna. Han var brukspatronen som ville sina underlydande väl.

Hur som helst fångar dikten mycket bra tidsandan; man skulle vara tacksam mot överheten, dvs Gud och bolagets direktör!

Det verkar nästan på dikten som om Höganäsbolagets direktör var mäktigare än Gud. Och för arbetarna i Höganäs år 1900 kändes det säkert så!

Dikt  19000123.JPG

Jordrevningen 1671, för Väsby socken

26 januari, 2011

Nu har äntligen jordrevningsprotokollet för 1671 lagts ut på wikin. Jag är inte helt färdig. Alla personuppgifter och uppgifter om hemmanets nummer är avskrivna men uppgifter om boskap, lagfarter och gårdens ängar och åkrar är jag inte klar med ännu.

http://brandt.radient.org/wiki/Jordrevningen_1671,_V%C3%A4sby

Här är ett smakprov. Väsby nr. 4, 1671:

Man – Nr. 4 1 Krono Peder Pedersson Jorderevningen 1670-1671: Nr. 4 Väsby, krono helt, 10 tunnor utsäde och 14 lass äng först, efter revningen 9 och 17/24 efter och 15 1/2 lass äng. 3 hoper, 5 kor, 8 ungnöt och 6 får. Kronofogde Jens Nielsen i HBG stedte det 1659

 

Truls Jonsson Kullenberg i Göta Hovrätt

23 januari, 2011

Förra året berättade jag om Truls Jonsson Kullenberg som anklagades för tidelag. Martin Brandt har hittat fortsättningen på rättegångarna mot Truls Jönsson Kullenberg. Den har skrivits av och lagts upp i wikin. Truls dömdes inte för landsförräderi eller tidelag i Luggude häradsrätt. När saken kom upp i Göta Hovrätt i Jönköping dömdes han inte heller för tidelag men väl för landsförräderiet. 7 gatlopp och fängelse i marstrands fästning. Men efter avtjänat straff blev han ryttare igen, i Snorröd, Farhult. Fyra gatlopp sågs som i praktiken dödsstraff så det var ett GRYMT och synnerligen strängt straff.

http://brandt.radient.org/wiki/Rannsakningen_om_Truls_Jonsson_Kullenberg

Göta hovrätt d 24 Januarii 1712 Wälborna ädla och Wäll wise och Lag farna herr Vice Präsident och Samtel: Assesores Kong:e Maj:ns Wij till Justitia sakens afgiörande Befullmächtigade Rådh hafwande låtit Oß föreläsas kong:e hoff Rättens den 14 sidst: Novemb underdånigst införde skrifwelße med bifogad Luggude häradz TingzRätte hållna Ransakning och fäldte domb öfwer Ryttaren Trulls Kullberg som för några åhr sedan warit beskyldt att skola med sin huusbondes Nills Trullßons i Kuhla swarta Stodh hafwa Tijdelagh be gått hwarifrån dock så wähl bem:te Tingz Rätt som den Kong:e hofRätten honom i anledning af dommare-Reglernas 31 §. befrijat aldenstund han enständigt nekat sig någon Mißgiärning med Stoet för öfwat hafwa.

Men såsom bem:te Kullberg sielf widgått att hafwa sig i Dännemarck uppehållet sedan åhr 1706 till 1710 då dhe danska som fiender woro i Skåne och han sig dijt öfwer begifwit kommit i tienst under danska militien, och warit med i slaget wid Helsingborg, men då dhe danska ta git flyckten rymbdt ifrån dhem, Let fördenskull dömmas honom Kong: hoff Rätten för dhet han wisat otroheet och be rit afwog Skiöld emot sin rätta Konung och Fäderneland, att efter 8 och 9 Cap Högm.B.Kn mista Lif och godz, hwilcket doch Kong Maij: Nådigste ompröfwan och godtfinnande un derdånigst hennställes.

Och länder Kong: HofRätten deruppå till behörigt swar, det Wij för skiähligt funnit at för wißa or saker skall denna gången förskona ofwan: Kullberg för det honom ådömbda dödzstaffet doch skall han i deß ställe sig sielf till wähl förtient Nepst och androm till warning afstraffas med Siu gatulopp Siden arbeta på behagelig tijdh i Marstrandh hwilcket Kong: HofRätten till behörig wärckställigheet skyndesammast wille befordra låta. Och Wij befalla Kong: HofRätten Gudh Alßmächtig Stockholm den 16 Januarij Anno 1712.

Domböcker och försupna präster!

21 januari, 2011

Luggudewikin har utökats med en del domboksutdrag. Under dagen ska uppgifterna on Norra danhult och Möllegården i Ornakärr ut på wikin. Dessutom har en artikel om Farhultsprästerna på 1600-talet lagts ut.

Läs den här: Ett sorgligt prästhus!

Följden tyckes dock ha urladdat sig i en biskopsvisitation i Farhult, vid hvilken kyrkoherde Hultzbros begär efter brännvin skulle gifva sig tillkänna på ett,högst komiskt sätt. Biskopen-visitatorn, som hade noggrann kännedom om kyrkoherdens stora spritbegär, bad honom, till förekommande att han icke skulle berusa sig under visitationshögtidligheterna, att få ha herr Mårtens spritförråd i sitt rum inlåst, hvilket också af denne beviljades.

Innan biskopen om morgonen därpå var uppstigen hörde han emellertid huru herr Mårten bad hans betjänt smyga en flaska brännvin till honom i hans rum, hvilken begäran också denne villfor. Biskopen låg nu inne i sin säng och hörde Mårtens »kluckkluck» en á två gånger, men tredje gången utropade han: »Nu är det nog, herr Mårten!» Men denne fortfor emellertid med sitt drickande.

»Jag ger er tusan, herre!» var hans svar till hans högvördighet biskopen. Och så drack han tills han blef berusad, obekymrad om den höge visitatorns närvaro.

Man kan förundra sig öfver att en sådan kyrkoherde fick förblifva vid sitt pastorat. Så var emellertid förhållandet. Han lefdo och dog som kyrkoherde i Farhult. Det anförda utgör emellertid ett belysande bidrag till den tidens kyrkliga förhållanden, och huru långt det kunde gå i råhet vid förvaltandet af det »heliga predikoämbetet».


Nytt på Luggudewikin: 15/1 2011

15 januari, 2011

Idag har jag börjat bearbeta de ovissa räkenskaperna igen. Dvs längderna över böter som utdömts på Luggude häradsting och skatt på fastighetsöverlåtelser.  Här är några smakprov från 1649-50 års längd.

Annammat av Thue Mogenssen i Fleninge i stedsmål för den halva gård där som hans fader Mogens Jenssen tidigare bott i.

Stede och feste, för Oluff Olluffssen i Viken för ett hus och lite jord som Peder Möller bott i.

Stede och feste för Poffuel Pederssen i Laröd, för den Röda möllan, som Axell Lauridtzen dog i (fråndog).

Sagefald. Jens Nielssen i Viken betalar 2 rdl i böter för att han slog en kvinna, ”for hand sloog Bente Aagesdatter”.

Källa )

Nio av ca 45 sådana räkenskaper är avskrivna. Innan sommaren hoppas jag att alla är nedtecknade och avskrivna.

De finns här om ni är nyfikna: http://brandt.radient.org/wiki/Kategori:L%C3%A4nsr%C3%A4kenskaper

Nytt på Luggudewikin

13 januari, 2011

Dagens uppgift är att fixa till en del av de absolut första avskrifterna jag gjorde, nämligen utdragen ur de gamla danska kyrkoböckerna  över Väsby i nuvarande Höganäs kommun från 1500-talet och 1600-talet.

På den danska tiden var Väsby indelat i tre administrativa enheter, för betalning av den fasta skatten på jord, dvs Väsby socken och by, Väsby län och Jonstorps socken (dit en gård i Ornakärr, en gård i Bräcke och under vissa år Viken (!) tillhörde.

Dessa skattelängder hittar ni här: http://brandt.radient.org/wiki/Kategori:Jordeb%C3%B6cker-V%C3%A4sby

Nytt på Luggudewikin

12 januari, 2011

Just nu arbetar jag med mantalslängden för 1653-1655 i huvudsak. Den som är nyfiken på denna längd kan gå in på Luggudwikin. Här är t.ex. Jonstorps socken 1653-55: http://brandt.radient.org/wiki/Mtl_1653-1655,_Jonstorp . Redan nu finns flera socknar avskriva, tex Helsingborg, Brunnby, Kattarp, Strövelstorp och Väsby. http://brandt.radient.org/wiki/Kategori:Mantalsl%C3%A4ngder

Dessutom håller jag på att skriva in Kattarps alla mantalslängder. Jag vill presentera en komplett serie av mantalslängder 1584 till 1720 för Kattarp i avskrifter. Fast det är inte bara mantalslängder jag skriver av.Jag slutförde en avskrift av jordeboken 1666 tidigt imorse: http://brandt.radient.org/wiki/Jordebok_1666,_Kattarp

/T